Denna gång blev temat kvinnligt! Säger som när det var manligt. Det är svårt att idag urskilja kvinnlig- resp manligt utfrån egenskaper. Det är viktigt att inte göra kvinnligt- manligt, till adjektiv. Nä, lika värde för könstypiska livserfarenheter är viktigare. Vi är alla individer men vi har faktiskt ett kön, såväl biologiskt som socialt. Därför tycker jag temat är roligt – skönt att slippa vara ett ”det”.
Att få fnissa, fnittra, prata, minnas, gråta, jämföra, känna igen sig och käka nåt gott en kväll med gamla väninnor, det gör jag gärna. Det är olsagbart. Har några goa manliga ”fnisskompisar” också men det blir ändå annorlunda.
Den här boken kom ut 1981, efter en artikelsserie i Aftonbladet, ”Kvinnor har ingen humor”. Så därför är den skriven av kvinnor och för kvinnor. Väldigt rolig!
En badnymf, en kvinna som knappst skulle få stå modell idag för badmodet. Men visst är hon ljuvlig, fick denna lilla staty efter en föreläsning i mitten på nittiotalet. Känner mig nog lite mer besläktad med denna nymf än dagens förebilder i ”hur vi ska se ut”.
Men OK, lite flärd får det ju ändå lov att vara – ”Jag e en tuff brud i lyxförpackning – en tuff brud i snyggt fodral……” Eller? Nä, tack o lov så är dojan en miniatyr, en inköpt present! Skulle just undra hur kroppen och fötterna skulle må efter en tur på stan med dessa.
Lämna ett svar