Solen sken så vackert denna lördag, 9 april då vernissage hölls med Bosse Anderssons sista målningar. Bosse var född 1952 och gick bort 2010, alldelses för tidigt! Den luftiga vita utställningslokalen gav rymd och utrymme för Bosses målningar. Den extremt fina och proffessionella ”hängningen” gav honom verkligen ”rättvisa” i sitt konstnärsskap.
Livskamraten och konstnären Eva Ede har tillsammans med galleristen Ulf Ahlner lagt ner mycket arbete på att denna utställning skulle bli av. Flera konstnärskollegor och vänner har varit aktiva.
En riktigt gammal vän från 1969 Roberto Torregiani, själv konstnär och skulptör berättade lite om hur han och Bosse delat hus i Italien , atelje och bostad här i Stockholm. Roberto kommer att hålla en liten föreläsning om Bosse och hans eget skapande i byn Rippe San Gunesto. Detta ska ske en torsdagseftermiddag någon gång i maj. Tillsammans har de ställt ut i Italien, Paris och Berlin. Hur lärde de känna varandra? Jo, Roberto kom till Sverige 1969 träffade en kvinna, ja ni vet! Idag har han 3 barn och 10 barnbarn och pendlar mellan Italien och Stockholm. Sorgset kunde vi tillsammans konstatera – Bosses saknades, ”han fattades oss” denna vackra vårdag.
Många besökare minglade och beskådade konstverken. En hel del vänner och kollegor, glädjande nog, även många i från mitt område Aspudden/Örnsberg, där Bosse var en känd profil i gatubilden. Det som fascinerar mig som betraktare och amatör är att det finns så många olika sätt att tyda Bosse konst! ”Man hittar det man vill hitta”! Helt plötsligt finns där en liten ”fläck” i gult, orange eller rosa.
Lämna ett svar