Tag-Archive for » Hälsningland «

Hälsingland del 5 – Hemfärd via Gävlebukten

Vinkar av skarven här i sitt ursprungsskick . Regnet hänger fortfarande i luften Lär nog göra oss sällskap en bit på resan söder ut.
Nästa stopp blir Engeltofta ett härligt ”kråkslott” som ligger vid Gävlebukten, ute vid Bönan, Gävlebornas fantastiska skärgårdsreservat. Ett besök på Engeltofta med övernattning är nästan ett måste om man är på väg uppåt eller neråt efter kusten.

Som sagt, regnet följde med och himlen blev platt och trist så bilden fick lite hjälp på vägen. Ett litet pensionat/vandrarhem är anslutet till den charmiga litet dekadenta byggnaden. Charmiga rum med toalett och dusch i korridoren samt ett kök, med kyl, frys och spisar som gästerna har tillgång till. Hund får medföljas för 200:- tillägg. (Men utan köttbullar, vattenskål, osv som på hotellet i Söderhamn).
Till Engeltofta åker man för att äta, lyssna till levande musik, bada och umgås. Hit går både buss och båt. Många anländer med cykel. Gävle kommun ansvarar för badplatsen så den står helt öppen för allmänheten, vilket är väldigt sympatiskt tycker jag. Utnyttjas flitigt av barnfamiljer, ungdomar och andra bad sugna med rågade picknickkorgar.

Vädret sprack upp och solen kom fram, så en skön promenad ut mot den gamla fyren ute vid sjöfartsverket kändes lockande innan dagen övergick till kväll och natt.

Det är nu jag upptäcker ”katastrofen”, plockar med Gävlebilderna och hittar bara inte vissa. ”Den gamla fyrvaktmästarens bostad”, utsikten från tornet osv. Lite båtar och annat. Hittar bara några. Har dessutom förlagt den lilla digitalkamera, min gamla som de är tagna med! Puts veck! Bara de bilder som tagits med min Lumix finns med.

Så bilden här till vänster är inte tagen av mig själv utan hämtad från en länk om Bönan och Fyrmuséet. Övriga bilder är mina egna.

http://www.gavle.se/Uppleva–gora/Gora/Utflykter-och-sevardheter/Bonan/

Fisknät hänger på tork, de ser annorlunda ut idag än hur jag minns dem från min barndom skärgård ute på Yxlan.
En mås kan man hitta även här och sten förståss

En hel fågelkoloni har slagit rot på några smala grunden ut mot havet. För långt bort för att fånga t.o.m med teleobjektivet.

Tillbaka till pensionatet, forfarande mätta efter strömmingsmåltiden på Axmar brygga. De små rökerierna som säljer böckling och annan rökt fisk har hunnit stänga. De stänger tidigare på lördagar så klart. Se det får bli en fika eller något att dricka på Engeltofta.

Men innan, en liten takdetalj på ett helt underbart skärgårdshus – kanske en gång i världen en ”grosshandlar villa”?

Ett lastfartyg passerar ut ifrån Gävles stora hamn som ligger precis tvärsöver där vi befinner oss.
Några ”gåsaungar” kanadagäss har knatat upp på stranden som nu är nästan tömd på badgäster.

När kvällen är som vackrast finns en stunds ro att finna i det gamla lusthuset. Det ligger i anslutning till ångbåtsbryggan som skeppar stadsborna fram och tillbaka över bukten.

Detta 5:e avsnitt får avsluta resan till Hälsingsland efter Gästrike- och Jungfrukusten. Nu ska jag fortsätta leta efter min lilla kamera.

Utifrån en trevlig kommentar om att Mollan saknas i detta avsnitt, så hälsar hon med att visa på hur ”hundvänligt” hotellet var i Söderhamn – ”Förutom matskålar, köttbullar, hundpåsar, promenadslinga, egen bädd så hade jag faktiskt också en alldeles egen tavla” Här kommer den!

Hälsingland del 4 – Färden går söderut

Det är är dags att dra sig söderut, efter kusten. Vi passerar Ljusnan för sista gången under denna semestervecka. Kan inte låta bli att stanna och ta en ”avskedsbild”.

Men som jag skrev i Hälsingland del 3 så väntar Axmar bruk och de blå stenarna. Nästan vid gränsen mellan Hälsingland och Gästrikland. Visste precis var stenarna fanns. Ivrig och glad som ett barn nästan småsprang jag ner till den naturligtvis steniga lilla stranden.

Och vad fann jag där………jo mina efterlängtade juveler. Äsch, sa någon det är ju egentligen bara slaggprodukter från den gamla järnhyttan. Men ”icke sa nicke” tror stenhårt på dessa blå stenars inneboende kraft och godhet. De har tagit färg av havet och himlen. Några ska skänkas bort till goda människor i min närhet.
Axmar bruk är ett litet område som kommer att få kulturreservat status. Den gamla hyttan används för konstutställningar, en liten sjöbod visar grafisk konst och Axmar brygga är numer en extremt trevlig sjökrog.
Det gamla magasinet är oerhört vackert såväl innomhus som utomhus. Tittar man närmare på ”teglet” eller byggstenarna vad ser man då?
Vad äter man på en sjökrog efter Hälsinge/Gästrikekusten om inte nystekt strömming med potatismos och lingon.
Under taknocken på magasinet är det full aktivitet
Ett svalpar jagar mat och föder sina ungar
Vänder man blicket mot havet så kan man förutom, mer sten skåda en ensam skarv som då och då luftar sina vingar.
Sen kom regnet, åskan dånade och det blev svårt att ta sig in till konstutställningen i den gamla hyttan. Fick ta ett foto genom framrutan på bilen.
Inuti blev det väldigt svårfotograferat. Tycker ingen bild som jag tagit ger rättvisa vare sig till den jättestora utställningshallen eller den välbevarade miljön.
Men skickar iväg ett litet smakprov ändå.
Det finns länkar till såväl Axmar Brygga som Axmar Bruk här kommer en för de som eventuellt är intresserade.
(Länken ville ej infinna sig – finns på Google)
Färden får gå vidare mot Gävlebukten och Bönan

Hälsingland del 3 – En del av mig själv

En vecka går fort! ”Sista natten med gänget” och nu, en sista promenad nere vid sjöbodarna. Duggregn! Äntligen!

Snart kommer hela vårt land bara att vara svart/vitt. Så ett sista fotografi som går före den stundande vintern kunde jag inte låta bli att knäppa. De vackra sjöbodarna så klart.

Alla avsked känns, korta såväl som långa även om du/jag vill gå vidare. Avsked är förknippat med kramar. Det är svårt att både kramas och fotografera, så de unga får illustrera kramen.

Tack vare att blogger, eller va det jag som stökade och bökade så fick detta bli ett x:a inlägg. Färden går vidare söderut efter kusten. Axmar bruk och brygga och så då Gävlebukten med den fantastiska halvön Bönan och Engeltofta i fokus. Vet att ”de blå stenarna” väntar på mig.

Denna länk är bara till för de invigda

http://www.youtube.com/watch?v=DoF8eRXoSC8

Hälsingland del 2 – en del av mig själv

SÖDERHAMN
Söderhamn – staden, metropolen!
Oscarsborg är ett välkänt riktmärke för staden. Ligger centralt uppe på Östra berget. Utsiktstornet uppfördes 1895 efter ritningar av Gustav Hultkvist. Från böjan var det ämnat för Söderhamns  sångkör.
Här ser man ut över staden, den jag som barn trodde var så stor, så stor. Det jag trodde var havet, är  bara lilla Söderhamnsån. Här finns än ett litet café, en scen och en minigolfbana. Att få ”åka till stan” – då var det fest. Klänning och rosett, vi små kusiner fick saft och bullar av stolta finklädda föräldrar som inte snålade.
Ljuset var så tokigt denna dag så bilderna över staden blev inte bra. Det blev få bilder överhuvudtaget. 29 grader varmt och alla äventyr började ta ut sin rätt. En liten siesta på hotellrummet var precis vad som behövdes för att orka vidare.

Många av de gamla vackra trähusen är borta – Ersatta av en gå- och affärsgata precis som i de flesta småstäder. Men lyckades lokalisera de gamla magasinen, de finns kvar och används för diverse aktiviteter. T.ex finns tullhuset kvar. Som jag skrev ibörjan så var vare sig fotografen eller ljuset till sin fördel denna dag. Många fler bilder borde ha tagits eftersom Söderhamn är känd för sina vackra parker.  http://www.soderhamn.se/omsoderhamn/soderhamnskandisar/oscarsborg.4.11e321491179eaa6008800019450.html
Om någon vill veta mer om Oscarsborg  så går det att trycka på länken.
Ytterligare en bild ska med, vad vore mina inlägg utan Mollan.
För 1300:- får två personer bo under  två nätter, inklusive frukost, på väldigt många hotell i landet. Dessa erbjudanden gäller alla som är COOP medlemmar och har ”m.m.-kort” OK några hundralappar extra för hunden. Men då blev hon mött med köttbullar i receptionen, hon hade egen vatten och matskål samt en egen hundbädd på rummet. Två bajspåsar och 2 tuggben. Det tyckte hon var service. Särskilt då hon lyckades snika till några x-a köttbullar per dag enbart pga sin ”charm”. Så här sitter lilla ”hertiginnan” och väntar på skjuts, kusinfamiljen, ”egen chaufför” som inte bara stått för guidning, mat och senare utsökt logi!
Hälsingegården – Erik-Anders
Hälsingegården Erik-Anders ligger i Asta, Söderala socken. Här finns mycket bevarat. De vackra sirliga verandornas hälsingegårdar finns mer inåt landet.
Om det var trångt vid farmor och farsfars köksbord därhemma i torparköket så fanns det destå mer utrymmer här. Gårdarna ägdes av de rika, sågverkspatroner, bönder och industripampar som man säger idag. Fantastiska väggdekoratoner, handmålat med äggtempera färger. T.om. trappan upp till kallvinden är dekorerad.
Mycket skog och torra land, så nu lockar havet, stenarna och brisen. Ett snabbt besök ute vid Skärsås, skärdgårds by. Här samlas båtägare, turister, sommarstugeägare, lunch och middagsätare. Sjökrogen heter Albertina, men inget för oss. Mollan fick inte ens sitta på uteserveringen och då kan de va.

”Pricken över i” absolut båtresan ut till Tallharet, en liten ö, ett privat paradis för kusinbarnsfamiljen. Strålande sol, ca 22 grader varmt i vattnet, aptitliga dofter från grillen. Samt en härlig samling av ungdomar, svärföräldrar, mina kusiner, Mollan och oss förståss. Njöt av såväl simturen som sällskapet och de grillade hamburgarna.

Nu krånglar och jäklas blogspot – Så avslutet får komma i Del 3 Gävlekusten.

Men har ytterligare ett kusinbarn som är väldigt kreativ, jobbar med hantverk av olika slag, samt är helt otrolig när det gäller att återanvända allt från mjölkkartonger till CD skivor och göra konst av det.
http://www.hannahsbod.blogspot.com/

Hanna  har en lika kreativ mor (min kusin) som återanvänder och letar på loppisar
http://evashusotorp.blogspot.com/

Bad Behavior has blocked 517 access attempts in the last 7 days.